Hugo hoppar ur bilen med ett leende som går från öra till öra:

- Jag blev matchhjälte! Dom sa att jag var det!

Hugo har ju spelat Skona Cup hela helgen, och vi har inte kunnat vara med och titta.

Så i söndags när han kom hem var han en lycklig kille.

-Jag grät, det gjorde jag faktiskt!

Killarna spelade match om tredje pris mot Mölnlycke och när det var en knapp minut kvar så låg Warta under med 2-1.

Då!

Höger fot på bollen och in i mål, 2-2!

-Jag som oftas skjuter med vänster!

Det blir straffar och Warta vinner!

Så härligt!

 Mammahjärtat växer i bröstet av att se en sådan lycka i sitt barns ögon.

-Mamma jag grät.

- Varför?

-Det bara kom...jag var SÅ glad!

 

ElisabethT

23 augusti 2011 13:52

Glädjetårar!
Så häftigt att få avgöra så och att de sen vann straffläggningen.
Grattis!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Han är VÅR alldeles egna 15 åring, den bästa! Var alltid den du är, underbar! ...

Aldrig roligt att vara sjuk. Utmaningen är att inte hasta vidare för snabbt. Jag har blivit bättre på det. Tillåter mig att känna. Fundera. Det man kommer fram till är inte alltid roligt, men ofta ett steg framåt. Ser fram emot en ny resa i helg...

Julafton kom iår igen. Det blir alltid jul, oavsett.... Min var lite stressig men mer härlig! God fortsättning. ...

Mitt liv håller på att ändra riktning, och det är jag som styr skutan. Fortfarande väldigt overkligt. Men en sak vet jag.... det här blir en spännande resa, en resa jag drömt om lääänge. ...

Idag gick han iväg mot skolan. Vår yngsta prins. Dagistider är förbi och ett nytt kapitel i vårt liv börjar. Så nöjd och glad när du tog pappas hand och promenerade iväg imorse. Som du längtat! All lycka till dig. Kram ...