2,5 veckors ofrivilligt träningsuppehåll är nu slut.

Igår så släääääääpade jag mig till Lundbybadet och ett cykelpass följt av yoga.

Men skall jag erkänna...det satt låååångt inne.

Det är då man inser styrkan i att ha träningskompisar. Jag visste att Malin satt där och väntade på mig, och det är det som till slut gör att jag tar mig i hanken och går.

Och mycket riktigt, där satt hon på en bänk och väntade. Såå kul att se henne och vi hade ju en del saker att prata ikapp...

Så igår var Malin min hjälte.   

Tack för att du satt där med ditt leende när jag kom.

Väl uppe på cykeln så kom den krypande....känslan...FAN VA GÖTT!!!!

Men....jag ville dö, jag ville kräkas minst 3ggr och jag hade ont!

Men jag överlevde med ett leende på läpparna.

Yogan var välbehövlig, mycket trött och nöjd gick jag hem och satte mig vid dukat bord. LYX!

09:30 i morse satt jag där igen! Nu var det Peter som ledde passet. Han är grym!

Han kallar oss:

Tappra krigare.

Gladiatorer

Hjältar

....och där på cykeln just då så känns det fantastiskt!

-Du har tagit dig hit idag. Du vill något. Gör det här och nu! Jag finns här för att hjälpa dig göra den förändringen!

Han kan verkligen peppa!

Så här utanför cykelsalen kan det kanske höras lite "fattigt", men där och då. 

 Mitt uppe i allt svett, smärta och hjärtat som håller på att hoppa ur kroppen, känns det fantastiskt.

Men som sagt efter ett uppehåll så känns det inte som ett självklart val.

Då är det träningskompisarna som avgör om jag går eller inte.

Så Erica och Malin....Tack för att ni finns!

Här en låt till er.

Detta är alltit sista låten på lördagspasset.

Ikväll är det dags igen.

Jag säger bara: Danny! Behövs inget mer.  

Vi skall hem till kompisar och det är utlovat en tävling med fiiiina priser som jag hoppas kamma hem.  

Förra veckan hade jag inte ETT rätt, j....a Ranelid!

Så nu är det revansch!

Middag och mys utlovas oxå så en härlig kväll har vi att se framemot.

Ha det gott alla!

Kram